top of page

Publicerad:

20 feb. 2025

Störningar och åtgärder mot olämpliga boende - juridisk handbok

Störningar i boendet är bland de vanligaste och svåraste konflikterna som bostadsrättsföreningar behöver hantera. Denna handbok ger styrelsen vägledning kring juridiska definitioner av störningar, formella processer för varningar och eventuell uppsägning av nyttjanderätt, samt praktiska råd för hantering av svåra situationer.

Störningar och åtgärder mot olämpliga boende - juridisk handbok

Juridisk definition av störningar i boendet


För att en bostadsrättsförening ska kunna agera mot störningar måste dessa först definieras juridiskt korrekt. Utan en tydlig förståelse för vad som utgör en störning i lagens mening riskerar styrelsen att agera på felaktiga grunder.


Störningar enligt bostadsrättslagen


Bostadsrättslagen (7 kap. 9 §) anger att:


"När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas."


Denna formulering sätter en viktig juridisk gräns - alla störningar räcker inte för att vidta åtgärder. Störningarna måste vara av sådan grad att de inte "skäligen bör tålas".


Olika typer av störningar


Juridiskt delas störningar ofta upp i följande kategorier:


  • Ljudstörningar – Hög musik, festande, skrik, spring, hamrande, etc.

  • Lukt- och rökstörningar – Tobaksrök, matlagningslukt, avfallslukt, etc.

  • Sanitära olägenheter – Skadedjur, ohygieniska förhållanden, etc.

  • Hotfullt eller aggressivt beteende – Hot, trakasserier, aggressioner mot grannar

  • Olovlig andrahandsuthyrning – Som leder till störningar för andra boende

  • Vanvård av lägenhet – Som orsakar olägenheter för andra (t.ex. vattenskador)


När blir en störning tillräckligt allvarlig?


För att en störning ska anses juridiskt relevant ska den vara:


  • Återkommande – Enstaka händelser räcker sällan, utom vid mycket allvarliga störningar

  • Dokumenterad – Störningen behöver kunna styrkas av flera personer

  • Av viss intensitet – Lättare störningar måste tålas i flerbostadshus

  • Objektivt störande – Subjektiv överkänslighet räcker normalt inte


Rättspraxis visar att toleransnivån för vad som måste tålas är högre i flerbostadshus än i t.ex. villor. Vardagsljud från normalt boende som barnlek, duschande, tvättmaskin på dagtid, etc. anses normalt inte som störningar i lagens mening.


Exempel från rättspraxis


Några exempel på hur domstolar har bedömt störningar:


  • Hög musik mitt i natten (22-06) vid upprepade tillfällen har ansetts som störning

  • Hundskall dagtid har normalt inte ansetts som störning, medan långvarigt skällande nattetid har det

  • Röklukt från balkong har inte ansetts som störning om den är tillfällig, men väl om den regelbundet tränger in till grannar

  • Normala barnljud anses sällan som störningar, men extremt höga ljud nattetid kan göra det

  • Aggressivt beteende och hot mot grannar anses nästan alltid som allvarliga störningar



Styrelsens ansvar och befogenheter


Styrelsen i en brf har både rättigheter och skyldigheter när det gäller hantering av störningar. Det är viktigt att känna till dessa för att kunna agera korrekt.


Styrelsens skyldigheter


Enligt bostadsrättslagen har styrelsen en skyldighet att agera vid störningar:


  • Styrelsen måste agera efter att ha blivit underrättad om störningar

  • Styrelsen ska ge den störande medlemmen tillsägelse att se till att störningarna upphör

  • Vid upprepade eller allvarliga störningar måste styrelsen skicka formell rättslig anmaning

  • Vid fortsatta störningar trots anmaning ska styrelsen normalt gå vidare med rättsliga åtgärder


Underlåtenhet att agera kan i vissa fall leda till skadeståndsskyldighet gentemot störda medlemmar.


Styrelsens befogenheter


Samtidigt har styrelsen befogenhet att:


  • Utreda påstådda störningar

  • Medla mellan parter i konflikt

  • Utfärda tillsägelser och varningar

  • Besluta om rättslig anmaning

  • Säga upp nyttjanderätten för den störande medlemmen

  • Göra ansökan till hyresnämnden om tvångsförsäljning


Ansvarsfördelning inom styrelsen


För effektiv hantering rekommenderas att:


  • Utse en störningsansvarig i styrelsen

  • Skapa tydlig process för dokumentation och kommunikation

  • Fastställa rutiner för när hela styrelsen ska involveras i beslut

  • Säkerställa kompetens genom utbildning i konflikthantering


Tystnadsplikt och integritet


Styrelsen måste beakta integritetsfrågor:


  • Styrelsen har inte automatiskt rätt att inspektera en medlems lägenhet

  • Känslig information om medlemmar ska hanteras konfidentiellt

  • GDPR måste beaktas vid dokumentation av personuppgifter

  • Endast relevant information ska delas med andra medlemmar



Den formella processen steg för steg


Vid störningar är det avgörande att följa rätt process för att eventuella rättsliga åtgärder ska vara giltiga. En felaktigt hanterad process kan leda till att föreningen förlorar i hyresnämnden.


Steg 1: Initial utredning


När klagomål om störningar inkommer:


  • Dokumentera klagomålet med datum, tid och beskrivning

  • Identifiera källan till störningen

  • Samla in information från fler källor/grannar om möjligt

  • Gör en första bedömning av allvarlighetsgrad


Steg 2: Informell tillsägelse


Vid bekräftade men mindre allvarliga störningar:


  • Kontakta den störande medlemmen, helst skriftligt

  • Beskriv störningen och när den inträffat

  • Hänvisa till ordningsregler och bostadsrättslagen

  • Be om förklaring och uppmana att störningarna upphör

  • Dokumentera kontakten


Steg 3: Rättslig anmaning (formell varning)


Vid upprepade eller allvarliga störningar:


  • Styrelsen fattar beslut om rättslig anmaning

  • Upprätta ett dokument med:

  1. Tydlig beskrivning av störningarna, med datum och tider

  2. Information om tidigare tillsägelser

  3. Upplysning om att nyttjanderätten kan förverkas om störningarna fortsätter

  4. Begäran om rättelse inom specificerad tid

  • Skicka anmaningen med rekommenderat brev eller delgivningsman

  • Spara kvitto på att anmaningen skickats


Den rättsliga anmaningen är juridiskt mycket viktig och utgör grunden för eventuella vidare åtgärder.


Steg 4: Uppföljning efter anmaning


Efter att rättslig anmaning skickats:


  • Följ upp om störningarna fortsätter

  • Dokumentera nya händelser noggrant

  • Kontrollera om rättelse skett inom angiven tid

  • Besluta om vidare åtgärder baserat på resultatet


Steg 5: Uppsägning av nyttjanderätten


Om störningarna fortsätter trots anmaning:


  • Styrelsen fattar beslut om uppsägning

  • Upprätta en formell uppsägningshandling med:

  1. Tydlig angivelse att nyttjanderätten sägs upp

  2. Hänvisning till tidigare anmaning

  3. Beskrivning av fortsatta störningar

  4. Information om att tvångsförsäljning kan bli aktuell

  • Verkställ delgivning av uppsägningshandlingen

  • Invänta eventuell respons från den uppsagda medlemmen


Steg 6: Rättslig process


Om den uppsagda medlemmen inte flyttar frivilligt:


  • Ansök hos hyresnämnden om tillstånd till tvångsförsäljning

  • Förbered bevisning och dokumentation

  • Delta i eventuell muntlig förhandling

  • Vid bifall från hyresnämnden, ansök om tvångsförsäljning hos Kronofogden



Dokumentation och bevisning


Korrekt dokumentation är avgörande för att störningsärenden ska kunna drivas framgångsrikt. Utan ordentlig bevisning är det mycket svårt att vinna i hyresnämnden.


Vad ska dokumenteras


Vid störningar bör följande dokumenteras:


  • Detaljerade beskrivningar av varje störningstillfälle med datum, tid, varaktighet och typ av störning

  • Vittnesmål från personer som upplevt störningen

  • Styrelsens alla kontakter med den störande medlemmen

  • Åtgärder som vidtagits i kronologisk ordning

  • Ljud- eller videoinspelningar (där det är lagligt och lämpligt)

  • Fotografier (t.ex. vid skadegörelse eller sanitära problem)

  • Polisanmälningar eller andra myndighetskontakter

  • Alla skickade varningar inklusive bevis för delgivning


Störningsdagbok


Be störda medlemmar föra en detaljerad störningsdagbok som bör innehålla:


  • Datum och exakt tidpunkt för störningen

  • Störningens art och intensitet

  • Varaktighet

  • Vilka som observerade störningen

  • Eventuella vittnen

  • Eventuella direkta kontakter med den störande grannen

  • Hur störningen påverkade de boende


Juridiska krav på bevisning


För att hålla i en rättslig process behöver bevisningen:


  • Vara objektiv och saklig (inte innehålla känslomässiga omdömen)

  • Vara detaljerad och specifik

  • Komma från flera oberoende källor om möjligt

  • Visa på ett mönster av upprepade störningar

  • Dokumentera konsekvenserna för de störda medlemmarna

  • Visa att föreningen följt korrekt process för åtgärder


Vittnen och vittnesmål


För att stärka ett ärende:


  • Samla skriftliga vittnesmål från flera boende

  • Säkerställ att oberoende vittnen kan intyga störningarna

  • Dokumentera tidpunkter när fastighetsskötare eller styrelsemedlemmar själva bevittnat störningar

  • Överväg att vid särskilt allvarliga återkommande störningar anlita väktare eller störningsjour



Rättsliga åtgärder och tvångsförsäljning


När störningarna är så allvarliga att de leder till uppsägning av nyttjanderätten inleds en komplex juridisk process som kan resultera i tvångsförsäljning av bostadsrätten.


Förverkande av nyttjanderätt


Nyttjanderätten kan enligt bostadsrättslagen 7 kap. 18 § förverkas om:


  • Bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift

  • Lägenheten utan tillstånd upplåts i andra hand

  • Lägenheten används för annat ändamål än det avsedda

  • Bostadsrättshavaren eller besökare utsätter boende för störningar

  • Lägenheten vanvårdas eller bostadsrättshavaren inte ger tillträde till lägenheten

  • Bostadsrättshavaren inte följer ordningsregler eller inte fullgör skyldighet av särskild betydelse för föreningen


Vid störningar krävs normalt att föreningen först skickat en rättslig anmaning.


Förfarande i hyresnämnden


Vid ansökan om tvångsförsäljning gäller följande process:


  • Föreningen lämnar skriftlig ansökan till hyresnämnden

  • Ansökan ska innehålla beskrivning av omständigheterna, yrkanden och bevisning

  • Hyresnämnden kommunicerar med motparten (bostadsrättshavaren)

  • Normalt hålls ett sammanträde där parterna får presentera sin sak

  • Hyresnämnden fattar beslut om tillstånd till tvångsförsäljning eller avslag


För föreningen är det avgörande att visa:


  • Att störningarna varit av allvarlig karaktär

  • Att korrekt rättslig anmaning skickats

  • Att störningarna fortsatt trots anmaningen

  • Att föreningen följt korrekt formell process


Verkställighet genom Kronofogden


Om hyresnämnden ger tillstånd till tvångsförsäljning:


  • Föreningen ansöker om tvångsförsäljning hos Kronofogden

  • Kronofogden värderar lägenheten

  • Kronofogden genomför försäljning på offentlig auktion

  • Av köpeskillingen får föreningen täckning för:

  1. Obetalda avgifter

  2. Kostnader för förfarandet

  3. Andra fordringar föreningen har på bostadsrättshavaren

  • Återstående belopp utbetalas till den tidigare bostadsrättshavaren


Kostnader och risker


Styrelsen bör vara medveten om:


  • Kostnader för juridiskt ombud (vilket ofta rekommenderas)

  • Risken att förlora ärendet om dokumentationen är bristfällig

  • Potentiella kostnader för motpartens rättegångskostnader vid förlust

  • Tidsåtgången för processen (ofta 6-18 månader)



Särskilda typer av störningar


Olika typer av störningar kräver olika hantering och överväganden. Här är några särskilda situationer som kan kräva anpassad hantering.


Psykisk ohälsa och sociala problem


När störningar beror på psykisk ohälsa eller sociala problem:


  • Kontakta socialtjänsten om situationen är allvarlig och personen behöver stöd

  • Överväg att rekommendera kontakt med vården när lämpligt

  • Var medveten om att det juridiska ansvaret kvarstår även vid sjukdom

  • Kommunen kan i vissa fall erbjuda stödboende eller andra insatser

  • Dokumentera alla kontakter med socialtjänst och andra myndigheter


Uthyrning i andra hand eller kommersiell verksamhet


Vid störningar kopplat till andrahandsuthyrning:


  • Dokumentera både störningarna och den otillåtna uthyrningen

  • Klargör för bostadsrättshavaren att denne ansvarar för andrahandshyresgästens beteende

  • Överväg att agera både mot störningarna och den otillåtna uthyrningen parallellt

  • Vid kommersiell verksamhet, dokumentera hur verksamheten stör övriga boende


Djurhållning


För störningar kopplat till djurhållning:


  • Hänvisa till specifika störningar (ljud, lukt, etc.) snarare än själva djurhållningen

  • Överväg kontakt med miljöförvaltningen vid misstanke om vanvård

  • Dokumentera frekvens och varaktighet av exempelvis hundskall

  • Beakta att normal djurhållning ska tolereras i viss utsträckning i flerbostadshus


Allvarligt brottsligt beteende


Vid allvarligt brottsligt beteende som stör grannar:


  • Polisanmäl alltid brottsliga handlingar

  • Samla polisrapporter och anmälningar som bevisning

  • Överväg att gå direkt till uppsägning vid mycket allvarliga fall utan föregående anmaning

  • Informera berörda medlemmar om lämpliga säkerhetsåtgärder



Förebyggande arbete


Det bästa sättet att hantera störningar är att förebygga dem innan de uppstår eller eskalerar till allvarliga problem.


Tydliga ordningsregler


Välutformade ordningsregler bör:


  • Vara tydliga och konkreta

  • Ange specifika tider för när särskild hänsyn ska visas

  • Beskriva både förbjudna beteenden och önskvärda beteenden

  • Förklaras och motiveras för att öka förståelsen

  • Vara tillgängliga för alla medlemmar, gärna på flera språk vid behov

  • Uppdateras regelbundet efter behov


Informationsgivning


Förebyggande information till medlemmar:


  • Välkomstpaket till nya medlemmar med ordningsregler och förväntningar

  • Regelbundna påminnelser i nyhetsbrev eller på anslagstavlor

  • Information om hur man anmäler störningar

  • Tydliggörande av medlemmarnas ansvar för familjemedlemmar och gäster


Medling vid tidiga konflikter


För att förhindra eskalering:


  • Erbjud medling mellan parter vid tidiga tecken på konflikter

  • Skapa forum för dialog kring störningsproblematik

  • Utbilda styrelsemedlemmar i grundläggande konflikthantering

  • Överväg extern medlare vid komplexa konflikter


Fysiska åtgärder


Praktiska åtgärder för att minska störningsrisker:


  • Ljudisolering i särskilt utsatta lägenheter

  • Regelbunden översyn av fläkt- och ventilationssystem

  • Tydliga skyltar om ordningsregler i gemensamma utrymmen

  • Säkerställ att föreningens lokaler är lämpligt utformade för sin användning



Alternativa lösningsvägar


Rättsliga åtgärder är inte alltid den bästa lösningen på störningsproblem. Ofta finns alternativa vägar som kan vara både snabbare och mindre kostsamma.


Dialog och medling


Fördelar med dialog:


  • Snabbare lösning än rättsprocess

  • Mindre kostnad för alla inblandade

  • Möjlighet till ökad förståelse mellan parterna

  • Kan leda till långsiktigt hållbara lösningar


Tillvägagångssätt:


  • Anordna medlingsmöte på neutral plats

  • Använda neutral mediator (styrelsemedlem eller extern)

  • Strukturera samtalet kring konkreta problem och lösningar

  • Dokumentera överenskommelser skriftligt


Praktiska lösningar


Tekniska och praktiska åtgärder:


  • Extra ljudisolering av väggar, golv eller tak

  • Byte av lägenhet inom föreningen (i extrema fall)

  • Anpassning av användningstider för tvättstuga, gym, etc.

  • Installation av tekniska hjälpmedel (t.ex. timers för maskiner)


Kommunala resurser


Offentliga resurser som kan involveras:


  • Kommunens miljöförvaltning vid sanitära olägenheter

  • Socialtjänsten vid sociala problem eller psykisk ohälsa

  • Kommunens störningsjour (finns i vissa kommuner)

  • Hyresgästföreningens medlingstjänst (kan ibland hjälpa även brf)



Praktiska mallar och checklistor


Välutformade mallar effektiviserar hanteringen av störningsärenden och säkerställer att viktiga detaljer inte missas.


Mall för rättslig anmaning


En korrekt rättslig anmaning bör innehålla:


  • Datum och avsändare (bostadsrättsföreningen)

  • Adressat (bostadsrättshavaren med namn och adress)

  • Rubrik som tydligt anger att det är en rättslig anmaning

  • Beskrivning av störningarna med specifika datum och tider

  • Information om tidigare kontakter och varningar

  • Tydlig uppmaning att omedelbart se till att störningarna upphör

  • Information om att nyttjanderätten kan förverkas om störningarna fortsätter

  • Hänvisning till relevanta lagrum (bostadsrättslagen 7 kap. 9 och 18 §§)

  • Kontaktuppgifter till ansvarig styrelserepresentant

  • Underskrift av behörig firmatecknare


Checklista för störningshantering


För systematisk hantering:


  • Mottag och dokumentera klagomålet

  • Bekräfta mottagandet till den som klagat

  • Be om störningsdagbok om det inte redan finns

  • Kontrollera om tidigare klagomål finns mot samma medlem

  • Kontakta den störande medlemmen för dennes version

  • Samla in ytterligare vittnesmål om möjligt

  • Bedöm om det är en störning i juridisk mening

  • Vid mindre störning: Skicka informell tillsägelse

  • Vid upprepade/allvarliga störningar: Förbered rättslig anmaning

  • Styrelsen beslutar om rättslig anmaning

  • Skicka rättslig anmaning med mottagningsbevis

  • Dokumentera uppföljning efter anmaning

  • Vid fortsatta störningar: Besluta om uppsägning

  • Verkställ delgivning av uppsägning

  • Förbereda ansökan till hyresnämnden om nödvändigt


Mall för dokumentation av störningar


Strukturerad mall för styrelsen:


  • Ärendenummer och datum

  • Berörd bostadsrättshavare (namn och lägenhetsnummer)

  • Rapporterande medlemmar (namn och lägenhetsnummer)

  • Typ av störning (ljudstörning, lukt, etc.)

  • Beskrivning av händelserna (datum, tid, varaktighet)

  • Vidtagna åtgärder i kronologisk ordning

  • Status på ärendet (pågående/avslutat)

  • Ansvarig i styrelsen

  • Bifogad dokumentation (brev, ljudfiler, etc.)



Vanliga frågor och svar


Här besvaras några vanliga frågor kring störningar i bostadsrättsföreningar.


Kan en bostadsrättshavare förlora sin lägenhet på grund av att barn väsnas?


Normala barnljud utgör inte störningar i lagens mening och ska tålas i ett flerbostadshus. Endast i extrema fall där ljuden kraftigt överstiger vad som kan anses normalt, sker nattetid och återkommande trots påpekanden kan det bli fråga om störningar i juridisk mening. Domstolarna tillämpar en hög toleransnivå för barnfamiljer.


Måste störningarna vara återkommande?


Huvudregeln är att störningarna ska vara återkommande för att nyttjanderätten ska kunna förverkas. Ett enstaka störningstillfälle räcker normalt inte, såvida det inte rör sig om en extremt allvarlig störning som exempelvis våld mot annan boende eller grov vandalisering.


Kan en bostadsrättshavare bli ansvarig för störningar som orsakas av besökare?


Ja, bostadsrättshavaren ansvarar för störningar som orsakas av familjemedlemmar, inneboende, andrahandshyresgäster, besökare eller hantverkare som släppts in i lägenheten. Detta framgår uttryckligen av bostadsrättslagen.


Vad gör vi om störningar kommer från en hyresrättslägenhet i samma fastighet?


Störningar från hyresrätter hanteras av fastighetsägaren (ofta föreningen själv). Processen är liknande men följer hyreslagstiftningen istället för bostadsrättslagen. Föreningen som hyresvärd måste skicka en rättelseanmaning till hyresgästen och kan därefter säga upp hyresavtalet om störningarna fortsätter.


Kan en psykiskt sjuk person tvingas flytta på grund av störningar?


Ja, även en person med psykisk sjukdom kan tvingas flytta vid allvarliga störningar. Bostadsrättslagen gör ingen skillnad baserat på orsaken till störningarna. Dock kan hyresnämnden i vissa fall ta särskild hänsyn till sjukdom vid sin bedömning. Om störningarna beror på sjukdom bör styrelsen uppmuntra kontakt med vården och socialtjänsten parallellt med den formella processen.


Vad gör vi om den störande medlemmen vägrar ta emot anmaningar?


Använd en professionell delgivningsman eller delgivningsbyrå om en medlem undviker att ta emot handlingar. Alternativt kan stämningsmannadelgivning genom Kronofogden användas. Dokumentera alla försök till delgivning noggrant. I vissa fall kan så kallad spikning (anslag på lägenhetsdörren) vara en giltig delgivningsmetod.



Sammanfattning och vägen framåt


Hantering av störningar i en bostadsrättsförening kräver både kunskap om juridiska regler och förmåga att hantera mänskliga relationer. Genom att följa en strukturerad process kan styrelsen säkerställa att åtgärder vidtas på ett rättssäkert sätt samtidigt som man värnar om föreningens gemensamma intressen.


Nyckeln till framgångsrik hantering av störningsärenden är:


  1. Tydlig och tidig kommunikation

  2. Noggrann dokumentation

  3. Följsamhet till formella processer

  4. Balans mellan dialog och formella åtgärder

  5. Kunskap om juridiska ramar och begränsningar


För en brf är det viktigt att hantera störningar professionellt, både för att säkerställa en god boendemiljö för alla medlemmar och för att undvika kostsamma juridiska processer när det är möjligt.


Hur Erbo kan hjälpa


Behöver din bostadsrättsförening hjälp med hantering av störningsärenden? Kontakta oss för en kostnadsfri initial konsultation om hur vi kan hjälpa just er förening med störningshantering.

Relaterade artiklar

Bostadsrättsföreningens fastighetsägaransvar - juridiska skyldigheter

Andrahandsuthyrning i bostadsrätter - juridiska ramar och styrelsens befogenheter

Stadgar i Brf - så fungerar de och hur ni kan ändra dem

bottom of page