Publicerad:
20 feb. 2025
Störningar och åtgärder mot olämpliga boende - juridisk handbok
Störningar i boendet är bland de vanligaste och svåraste konflikterna som bostadsrättsföreningar behöver hantera. Denna handbok ger styrelsen vägledning kring juridiska definitioner av störningar, formella processer för varningar och eventuell uppsägning av nyttjanderätt, samt praktiska råd för hantering av svåra situationer.

Juridisk definition av störningar i boendet
För att en bostadsrättsförening ska kunna agera mot störningar måste dessa först definieras juridiskt korrekt. Utan en tydlig förståelse för vad som utgör en störning i lagens mening riskerar styrelsen att agera på felaktiga grunder.
Störningar enligt bostadsrättslagen
Bostadsrättslagen (7 kap. 9 §) anger att:
"När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas."
Denna formulering sätter en viktig juridisk gräns - alla störningar räcker inte för att vidta åtgärder. Störningarna måste vara av sådan grad att de inte "skäligen bör tålas".
Olika typer av störningar
Juridiskt delas störningar ofta upp i följande kategorier:
Ljudstörningar – Hög musik, festande, skrik, spring, hamrande, etc.
Lukt- och rökstörningar – Tobaksrök, matlagningslukt, avfallslukt, etc.
Sanitära olägenheter – Skadedjur, ohygieniska förhållanden, etc.
Hotfullt eller aggressivt beteende – Hot, trakasserier, aggressioner mot grannar
Olovlig andrahandsuthyrning – Som leder till störningar för andra boende
Vanvård av lägenhet – Som orsakar olägenheter för andra (t.ex. vattenskador)
När blir en störning tillräckligt allvarlig?
För att en störning ska anses juridiskt relevant ska den vara:
Återkommande – Enstaka händelser räcker sällan, utom vid mycket allvarliga störningar
Dokumenterad – Störningen behöver kunna styrkas av flera personer
Av viss intensitet – Lättare störningar måste tålas i flerbostadshus
Objektivt störande – Subjektiv överkänslighet räcker normalt inte
Rättspraxis visar att toleransnivån för vad som måste tålas är högre i flerbostadshus än i t.ex. villor. Vardagsljud från normalt boende som barnlek, duschande, tvättmaskin på dagtid, etc. anses normalt inte som störningar i lagens mening.
Exempel från rättspraxis
Några exempel på hur domstolar har bedömt störningar:
Hög musik mitt i natten (22-06) vid upprepade tillfällen har ansetts som störning
Hundskall dagtid har normalt inte ansetts som störning, medan långvarigt skällande nattetid har det
Röklukt från balkong har inte ansetts som störning om den är tillfällig, men väl om den regelbundet tränger in till grannar
Normala barnljud anses sällan som störningar, men extremt höga ljud nattetid kan göra det
Aggressivt beteende och hot mot grannar anses nästan alltid som allvarliga störningar
Styrelsens ansvar och befogenheter
Styrelsen i en brf har både rättigheter och skyldigheter när det gäller hantering av störningar. Det är viktigt att känna till dessa för att kunna agera korrekt.
Styrelsens skyldigheter
Enligt bostadsrättslagen har styrelsen en skyldighet att agera vid störningar:
Styrelsen måste agera efter att ha blivit underrättad om störningar
Styrelsen ska ge den störande medlemmen tillsägelse att se till att störningarna upphör
Vid upprepade eller allvarliga störningar måste styrelsen skicka formell rättslig anmaning
Vid fortsatta störningar trots anmaning ska styrelsen normalt gå vidare med rättsliga åtgärder
Underlåtenhet att agera kan i vissa fall leda till skadeståndsskyldighet gentemot störda medlemmar.
Styrelsens befogenheter
Samtidigt har styrelsen befogenhet att:
Utreda påstådda störningar
Medla mellan parter i konflikt
Utfärda tillsägelser och varningar
Besluta om rättslig anmaning
Säga upp nyttjanderätten för den störande medlemmen
Göra ansökan till hyresnämnden om tvångsförsäljning
Ansvarsfördelning inom styrelsen
För effektiv hantering rekommenderas att:
Utse en störningsansvarig i styrelsen
Skapa tydlig process för dokumentation och kommunikation
Fastställa rutiner för när hela styrelsen ska involveras i beslut
Säkerställa kompetens genom utbildning i konflikthantering
Tystnadsplikt och integritet
Styrelsen måste beakta integritetsfrågor:
Styrelsen har inte automatiskt rätt att inspektera en medlems lägenhet
Känslig information om medlemmar ska hanteras konfidentiellt
GDPR måste beaktas vid dokumentation av personuppgifter
Endast relevant information ska delas med andra medlemmar
Den formella processen steg för steg
Vid störningar är det avgörande att följa rätt process för att eventuella rättsliga åtgärder ska vara giltiga. En felaktigt hanterad process kan leda till att föreningen förlorar i hyresnämnden.
Steg 1: Initial utredning
När klagomål om störningar inkommer:
Dokumentera klagomålet med datum, tid och beskrivning
Identifiera källan till störningen
Samla in information från fler källor/grannar om möjligt
Gör en första bedömning av allvarlighetsgrad
Steg 2: Informell tillsägelse
Vid bekräftade men mindre allvarliga störningar:
Kontakta den störande medlemmen, helst skriftligt
Beskriv störningen och när den inträffat
Hänvisa till ordningsregler och bostadsrättslagen
Be om förklaring och uppmana att störningarna upphör
Dokumentera kontakten
Steg 3: Rättslig anmaning (formell varning)
Vid upprepade eller allvarliga störningar:
Styrelsen fattar beslut om rättslig anmaning
Upprätta ett dokument med:
Tydlig beskrivning av störningarna, med datum och tider
Information om tidigare tillsägelser
Upplysning om att nyttjanderätten kan förverkas om störningarna fortsätter
Begäran om rättelse inom specificerad tid
Skicka anmaningen med rekommenderat brev eller delgivningsman
Spara kvitto på att anmaningen skickats
Den rättsliga anmaningen är juridiskt mycket viktig och utgör grunden för eventuella vidare åtgärder.
Steg 4: Uppföljning efter anmaning
Efter att rättslig anmaning skickats:
Följ upp om störningarna fortsätter
Dokumentera nya händelser noggrant
Kontrollera om rättelse skett inom angiven tid
Besluta om vidare åtgärder baserat på resultatet
Steg 5: Uppsägning av nyttjanderätten
Om störningarna fortsätter trots anmaning:
Styrelsen fattar beslut om uppsägning
Upprätta en formell uppsägningshandling med:
Tydlig angivelse att nyttjanderätten sägs upp
Hänvisning till tidigare anmaning
Beskrivning av fortsatta störningar
Information om att tvångsförsäljning kan bli aktuell
Verkställ delgivning av uppsägningshandlingen
Invänta eventuell respons från den uppsagda medlemmen
Steg 6: Rättslig process
Om den uppsagda medlemmen inte flyttar frivilligt:
Ansök hos hyresnämnden om tillstånd till tvångsförsäljning
Förbered bevisning och dokumentation
Delta i eventuell muntlig förhandling
Vid bifall från hyresnämnden, ansök om tvångsförsäljning hos Kronofogden
Dokumentation och bevisning
Korrekt dokumentation är avgörande för att störningsärenden ska kunna drivas framgångsrikt. Utan ordentlig bevisning är det mycket svårt att vinna i hyresnämnden.
Vad ska dokumenteras
Vid störningar bör följande dokumenteras:
Detaljerade beskrivningar av varje störningstillfälle med datum, tid, varaktighet och typ av störning
Vittnesmål från personer som upplevt störningen
Styrelsens alla kontakter med den störande medlemmen
Åtgärder som vidtagits i kronologisk ordning
Ljud- eller videoinspelningar (där det är lagligt och lämpligt)
Fotografier (t.ex. vid skadegörelse eller sanitära problem)
Polisanmälningar eller andra myndighetskontakter
Alla skickade varningar inklusive bevis för delgivning
Störningsdagbok
Be störda medlemmar föra en detaljerad störningsdagbok som bör innehålla:
Datum och exakt tidpunkt för störningen
Störningens art och intensitet
Varaktighet
Vilka som observerade störningen
Eventuella vittnen
Eventuella direkta kontakter med den störande grannen
Hur störningen påverkade de boende
Juridiska krav på bevisning
För att hålla i en rättslig process behöver bevisningen:
Vara objektiv och saklig (inte innehålla känslomässiga omdömen)
Vara detaljerad och specifik
Komma från flera oberoende källor om möjligt
Visa på ett mönster av upprepade störningar
Dokumentera konsekvenserna för de störda medlemmarna
Visa att föreningen följt korrekt process för åtgärder
Vittnen och vittnesmål
För att stärka ett ärende:
Samla skriftliga vittnesmål från flera boende
Säkerställ att oberoende vittnen kan intyga störningarna
Dokumentera tidpunkter när fastighetsskötare eller styrelsemedlemmar själva bevittnat störningar
Överväg att vid särskilt allvarliga återkommande störningar anlita väktare eller störningsjour
Rättsliga åtgärder och tvångsförsäljning
När störningarna är så allvarliga att de leder till uppsägning av nyttjanderätten inleds en komplex juridisk process som kan resultera i tvångsförsäljning av bostadsrätten.
Förverkande av nyttjanderätt
Nyttjanderätten kan enligt bostadsrättslagen 7 kap. 18 § förverkas om:
Bostadsrättshavaren dröjer med betalning av årsavgift
Lägenheten utan tillstånd upplåts i andra hand
Lägenheten används för annat ändamål än det avsedda
Bostadsrättshavaren eller besökare utsätter boende för störningar
Lägenheten vanvårdas eller bostadsrättshavaren inte ger tillträde till lägenheten
Bostadsrättshavaren inte följer ordningsregler eller inte fullgör skyldighet av särskild betydelse för föreningen
Vid störningar krävs normalt att föreningen först skickat en rättslig anmaning.
Förfarande i hyresnämnden
Vid ansökan om tvångsförsäljning gäller följande process:
Föreningen lämnar skriftlig ansökan till hyresnämnden
Ansökan ska innehålla beskrivning av omständigheterna, yrkanden och bevisning
Hyresnämnden kommunicerar med motparten (bostadsrättshavaren)
Normalt hålls ett sammanträde där parterna får presentera sin sak
Hyresnämnden fattar beslut om tillstånd till tvångsförsäljning eller avslag
För föreningen är det avgörande att visa:
Att störningarna varit av allvarlig karaktär
Att korrekt rättslig anmaning skickats
Att störningarna fortsatt trots anmaningen
Att föreningen följt korrekt formell process
Verkställighet genom Kronofogden
Om hyresnämnden ger tillstånd till tvångsförsäljning:
Föreningen ansöker om tvångsförsäljning hos Kronofogden
Kronofogden värderar lägenheten
Kronofogden genomför försäljning på offentlig auktion
Av köpeskillingen får föreningen täckning för:
Obetalda avgifter
Kostnader för förfarandet
Andra fordringar föreningen har på bostadsrättshavaren
Återstående belopp utbetalas till den tidigare bostadsrättshavaren
Kostnader och risker
Styrelsen bör vara medveten om:
Kostnader för juridiskt ombud (vilket ofta rekommenderas)
Risken att förlora ärendet om dokumentationen är bristfällig
Potentiella kostnader för motpartens rättegångskostnader vid förlust
Tidsåtgången för processen (ofta 6-18 månader)
Särskilda typer av störningar
Olika typer av störningar kräver olika hantering och överväganden. Här är några särskilda situationer som kan kräva anpassad hantering.
Psykisk ohälsa och sociala problem
När störningar beror på psykisk ohälsa eller sociala problem:
Kontakta socialtjänsten om situationen är allvarlig och personen behöver stöd
Överväg att rekommendera kontakt med vården när lämpligt
Var medveten om att det juridiska ansvaret kvarstår även vid sjukdom
Kommunen kan i vissa fall erbjuda stödboende eller andra insatser
Dokumentera alla kontakter med socialtjänst och andra myndigheter
Uthyrning i andra hand eller kommersiell verksamhet
Vid störningar kopplat till andrahandsuthyrning:
Dokumentera både störningarna och den otillåtna uthyrningen
Klargör för bostadsrättshavaren att denne ansvarar för andrahandshyresgästens beteende
Överväg att agera både mot störningarna och den otillåtna uthyrningen parallellt
Vid kommersiell verksamhet, dokumentera hur verksamheten stör övriga boende
Djurhållning
För störningar kopplat till djurhållning:
Hänvisa till specifika störningar (ljud, lukt, etc.) snarare än själva djurhållningen
Överväg kontakt med miljöförvaltningen vid misstanke om vanvård
Dokumentera frekvens och varaktighet av exempelvis hundskall
Beakta att normal djurhållning ska tolereras i viss utsträckning i flerbostadshus
Allvarligt brottsligt beteende
Vid allvarligt brottsligt beteende som stör grannar:
Polisanmäl alltid brottsliga handlingar
Samla polisrapporter och anmälningar som bevisning
Överväg att gå direkt till uppsägning vid mycket allvarliga fall utan föregående anmaning
Informera berörda medlemmar om lämpliga säkerhetsåtgärder
Förebyggande arbete
Det bästa sättet att hantera störningar är att förebygga dem innan de uppstår eller eskalerar till allvarliga problem.
Tydliga ordningsregler
Välutformade ordningsregler bör:
Vara tydliga och konkreta
Ange specifika tider för när särskild hänsyn ska visas
Beskriva både förbjudna beteenden och önskvärda beteenden
Förklaras och motiveras för att öka förståelsen
Vara tillgängliga för alla medlemmar, gärna på flera språk vid behov
Uppdateras regelbundet efter behov
Informationsgivning
Förebyggande information till medlemmar:
Välkomstpaket till nya medlemmar med ordningsregler och förväntningar
Regelbundna påminnelser i nyhetsbrev eller på anslagstavlor
Information om hur man anmäler störningar
Tydliggörande av medlemmarnas ansvar för familjemedlemmar och gäster
Medling vid tidiga konflikter
För att förhindra eskalering:
Erbjud medling mellan parter vid tidiga tecken på konflikter
Skapa forum för dialog kring störningsproblematik
Utbilda styrelsemedlemmar i grundläggande konflikthantering
Överväg extern medlare vid komplexa konflikter
Fysiska åtgärder
Praktiska åtgärder för att minska störningsrisker:
Ljudisolering i särskilt utsatta lägenheter
Regelbunden översyn av fläkt- och ventilationssystem
Tydliga skyltar om ordningsregler i gemensamma utrymmen
Säkerställ att föreningens lokaler är lämpligt utformade för sin användning
Alternativa lösningsvägar
Rättsliga åtgärder är inte alltid den bästa lösningen på störningsproblem. Ofta finns alternativa vägar som kan vara både snabbare och mindre kostsamma.
Dialog och medling
Fördelar med dialog:
Snabbare lösning än rättsprocess
Mindre kostnad för alla inblandade
Möjlighet till ökad förståelse mellan parterna
Kan leda till långsiktigt hållbara lösningar
Tillvägagångssätt:
Anordna medlingsmöte på neutral plats
Använda neutral mediator (styrelsemedlem eller extern)
Strukturera samtalet kring konkreta problem och lösningar
Dokumentera överenskommelser skriftligt
Praktiska lösningar
Tekniska och praktiska åtgärder:
Extra ljudisolering av väggar, golv eller tak
Byte av lägenhet inom föreningen (i extrema fall)
Anpassning av användningstider för tvättstuga, gym, etc.
Installation av tekniska hjälpmedel (t.ex. timers för maskiner)
Kommunala resurser
Offentliga resurser som kan involveras:
Kommunens miljöförvaltning vid sanitära olägenheter
Socialtjänsten vid sociala problem eller psykisk ohälsa
Kommunens störningsjour (finns i vissa kommuner)
Hyresgästföreningens medlingstjänst (kan ibland hjälpa även brf)
Praktiska mallar och checklistor
Välutformade mallar effektiviserar hanteringen av störningsärenden och säkerställer att viktiga detaljer inte missas.
Mall för rättslig anmaning
En korrekt rättslig anmaning bör innehålla:
Datum och avsändare (bostadsrättsföreningen)
Adressat (bostadsrättshavaren med namn och adress)
Rubrik som tydligt anger att det är en rättslig anmaning
Beskrivning av störningarna med specifika datum och tider
Information om tidigare kontakter och varningar
Tydlig uppmaning att omedelbart se till att störningarna upphör
Information om att nyttjanderätten kan förverkas om störningarna fortsätter
Hänvisning till relevanta lagrum (bostadsrättslagen 7 kap. 9 och 18 §§)
Kontaktuppgifter till ansvarig styrelserepresentant
Underskrift av behörig firmatecknare
Checklista för störningshantering
För systematisk hantering:
Mottag och dokumentera klagomålet
Bekräfta mottagandet till den som klagat
Be om störningsdagbok om det inte redan finns
Kontrollera om tidigare klagomål finns mot samma medlem
Kontakta den störande medlemmen för dennes version
Samla in ytterligare vittnesmål om möjligt
Bedöm om det är en störning i juridisk mening
Vid mindre störning: Skicka informell tillsägelse
Vid upprepade/allvarliga störningar: Förbered rättslig anmaning
Styrelsen beslutar om rättslig anmaning
Skicka rättslig anmaning med mottagningsbevis
Dokumentera uppföljning efter anmaning
Vid fortsatta störningar: Besluta om uppsägning
Verkställ delgivning av uppsägning
Förbereda ansökan till hyresnämnden om nödvändigt
Mall för dokumentation av störningar
Strukturerad mall för styrelsen:
Ärendenummer och datum
Berörd bostadsrättshavare (namn och lägenhetsnummer)
Rapporterande medlemmar (namn och lägenhetsnummer)
Typ av störning (ljudstörning, lukt, etc.)
Beskrivning av händelserna (datum, tid, varaktighet)
Vidtagna åtgärder i kronologisk ordning
Status på ärendet (pågående/avslutat)
Ansvarig i styrelsen
Bifogad dokumentation (brev, ljudfiler, etc.)
Vanliga frågor och svar
Här besvaras några vanliga frågor kring störningar i bostadsrättsföreningar.
Kan en bostadsrättshavare förlora sin lägenhet på grund av att barn väsnas?
Normala barnljud utgör inte störningar i lagens mening och ska tålas i ett flerbostadshus. Endast i extrema fall där ljuden kraftigt överstiger vad som kan anses normalt, sker nattetid och återkommande trots påpekanden kan det bli fråga om störningar i juridisk mening. Domstolarna tillämpar en hög toleransnivå för barnfamiljer.
Måste störningarna vara återkommande?
Huvudregeln är att störningarna ska vara återkommande för att nyttjanderätten ska kunna förverkas. Ett enstaka störningstillfälle räcker normalt inte, såvida det inte rör sig om en extremt allvarlig störning som exempelvis våld mot annan boende eller grov vandalisering.
Kan en bostadsrättshavare bli ansvarig för störningar som orsakas av besökare?
Ja, bostadsrättshavaren ansvarar för störningar som orsakas av familjemedlemmar, inneboende, andrahandshyresgäster, besökare eller hantverkare som släppts in i lägenheten. Detta framgår uttryckligen av bostadsrättslagen.
Vad gör vi om störningar kommer från en hyresrättslägenhet i samma fastighet?
Störningar från hyresrätter hanteras av fastighetsägaren (ofta föreningen själv). Processen är liknande men följer hyreslagstiftningen istället för bostadsrättslagen. Föreningen som hyresvärd måste skicka en rättelseanmaning till hyresgästen och kan därefter säga upp hyresavtalet om störningarna fortsätter.
Kan en psykiskt sjuk person tvingas flytta på grund av störningar?
Ja, även en person med psykisk sjukdom kan tvingas flytta vid allvarliga störningar. Bostadsrättslagen gör ingen skillnad baserat på orsaken till störningarna. Dock kan hyresnämnden i vissa fall ta särskild hänsyn till sjukdom vid sin bedömning. Om störningarna beror på sjukdom bör styrelsen uppmuntra kontakt med vården och socialtjänsten parallellt med den formella processen.
Vad gör vi om den störande medlemmen vägrar ta emot anmaningar?
Använd en professionell delgivningsman eller delgivningsbyrå om en medlem undviker att ta emot handlingar. Alternativt kan stämningsmannadelgivning genom Kronofogden användas. Dokumentera alla försök till delgivning noggrant. I vissa fall kan så kallad spikning (anslag på lägenhetsdörren) vara en giltig delgivningsmetod.
Sammanfattning och vägen framåt
Hantering av störningar i en bostadsrättsförening kräver både kunskap om juridiska regler och förmåga att hantera mänskliga relationer. Genom att följa en strukturerad process kan styrelsen säkerställa att åtgärder vidtas på ett rättssäkert sätt samtidigt som man värnar om föreningens gemensamma intressen.
Nyckeln till framgångsrik hantering av störningsärenden är:
Tydlig och tidig kommunikation
Noggrann dokumentation
Följsamhet till formella processer
Balans mellan dialog och formella åtgärder
Kunskap om juridiska ramar och begränsningar
För en brf är det viktigt att hantera störningar professionellt, både för att säkerställa en god boendemiljö för alla medlemmar och för att undvika kostsamma juridiska processer när det är möjligt.
Hur Erbo kan hjälpa
Behöver din bostadsrättsförening hjälp med hantering av störningsärenden? Kontakta oss för en kostnadsfri initial konsultation om hur vi kan hjälpa just er förening med störningshantering.